Alfons 20/7 2013
Mycket att göra
Hade faktiskt hopp om att mina studier som sattes igång under förra veckans måndag, utan problem skulle kunna kombineras med både hästar, sociala medier och övriga liv. Men vad fel man kan ha! Trots att jag "bara" läser på 75 % så hamnade jag efter redan första veckan, även om jag nog studerade betydligt fler timmar än vad som egentligen var planerat. Jag är varken trög eller korkad, men fastnar jag så tar frustrationen övertaget och huvudet blir kalabalik. Nu har jag i alla fall pluggat ikapp mig hyfsat, och även om inte riktigt allt fastnat så är jag oändligt stolt över mig själv som gång på gång försökt och faktiskt förstått det mesta. Mitt gamla jag hade gett upp för länge sedan, går det inte direkt så går det aldrig hade jag tydligt intalat mig själv.. Men jäklar vilken vilja jag har plockat fram under det senaste! Matematik är det jag främst läser för närvarande, ett ämne som aldrig riktigt fallit mig i smaken men som jag ändå klarat av i både grundskolan och gymnasiet. Har dock inte läst mer än det obligatoriska, men eftersom en fortsättningskurs är ett vanligt behörighetsämne till högskolan och jag behöver fler poäng på slutbetyget får jag helt enkelt ge det ett försök!
Meeen, jag har inte låtit bli att utföra några träningspass med vissa av hästarna trots bristen på tid. Är ingen idé för mig att traggla med skolan i flera timmars sträck om jag fastnat eftersom klumpen i mitt huvud bara trasslar till allt ännu mer om jag försöker överrumpa frustrationen när den är som starkast. Hästarna har därför många gånger räddat mig och låtit hjärnan släppa siffrorna och oron under en tid. De kräver att man är där till hundra procent, och då får den andra delen av livet helt enkelt vänta.
Tog ut Eddie varje vardag förra veckan om jag minns rätt. Har börjat använda klickern som jag nämnde att jag skulle plocka fram i ett tidigare inlägg och den har verkligen fyllt sin funktion! På en vecka har vi börjat jobba med (och kommit en bra bit) formen i löslongeringen, fått den spanska skritten på kommando, påbörjat lite spansk trav och dessutom börjat få ligg på handkommando! Det senaste är något han utfört ungefär tre gånger och ingenting som är flytande på kommando, men bara det faktum att det smugit fram utan några som helst tankar om det från min sida är jättekul!
Fantastiska pass med Eddie har jag med andra ord haft, går verkligen inte att få ner i ord över hur otroligt smart han är. Så lärorikt att få ta del av hans personlighet och bara vara vid hans sida! Så sugen på att få någon ny film på oss, har en drös med mobilfilmer men ingenting direkt fint och som visar var vi bokstavligen står idag. Ska se om jag kan ordna det i veckan!
De flesta hästarna har faktiskt fått lite aktivering under veckan som gått... Kanske inte lika mycket som Eddie, men ändå! Jobbat från marken med alla ponnysarna, och även om min fantasi ligger på botten hos shettisarna och vi mest bara repeterar är det roligt att se de arbeta! Malve går riktigt bra nu faktiskt, märktes att han tappade mycket under sin vila i form av både muskler och kondition om man lyssnade på andningen och såg till hans energi. Nu är han på väg tillbaka och går stadigt i löslongeringen under båda varven! Samlad galopp är något han gärna bjuder på för närvarande, så det är där vi håller till. Alfons är jättepigg och går riktigt bra han också, tyvärr är jag verkligen inte alls kreativ numera så har ingen aning om vad jag ska använda hans energi till mer än till hans jämfotahopp. Är härligt att se honom så pigg i alla fall! Även Mille tycks ha samlat på sig åratal av energi, men precis som Alfons vet jag inte vad jag ska göra med den. Vi leker och har oss, är absolut inget fel på det men vi står stilla i utvecklingen... Får helt enkelt se om någon av oss luskar fram något nytt mål att arbeta mot!
En annan sak jag bara måste säga är att jag är helt otroligt glad över att flockarna numera verkar fungerar toppen! Skulle tro att Eddie tidigare hade en hel del växtvärk och på grund av det inte var så engagerad i att följa med och vara med Silas och Gino, en tanke som kommit upp eftersom jag nu under de senaste dagarna sett han och Gino leka flera gånger (idag ganska intensivt) och så gott som konstant vara nära varandra (alla tre står också ofta tillsammans)! Han är dessutom betydligt busigare i vår träning och jag kan ana en helt annan, piggare blick i hans ögon! Värmer så otroligt att se de må bra ihop! De andra tre är ju oskiljaktiga som tidigare, en bättre flock än dem går inte att hitta. Enorm lättnad!
Well well, var väl allt för den här gången. Önskar att jag hade mer tid och motivation till bloggen, men det är som det är. Jag försöker uppdatera så mycket jag hinner helt enkelt, men prioriterar mitt liv i första hand.
Malve 20/7 2013
Gårdagens Eddie
Alltså på riktigt, jag är typ konstant skrivsugen och har mängder med rubriker jag vill skriva om... Men jag får verkligen inte ner mina tankar i ord. Jag är så enormt självkritisk och lättretad just när det gäller mitt skrivande så om jag inte blir nöjd med första stycket, tappar bort mig lite grann eller om det tar för lång tid så ger jag upp. Då slänger jag inlägget och skjuter upp tankarna tills jag inte längre är sugen på att få de nedskrivna i ord, suck! Men nu ger jag det ett försök i alla fall, eftersom gårdagens pass med Eddie var så oerhört givande att jag måste få dela med mig.
Jag hade gjort färdigt mina sysslor i ladugården och var bara i stalldelen en kort sväng för att fylla fickorna med godis. Hade planerat att det skulle gå till ponnysarna som jag ändå skulle in till på väg upp till huset igen, men något fick mig att först gå in till de stora grabbarna och stanna lite längre än väntat. Eddie var som vanligt väldigt social när jag hälsade på honom och kom villigt efter mig när jag sprang upp till den plana delen i deras hage. Vi sprang mest runt och lekte till en början, där allt bus från hans sida belönades med godis. Jag vill inte påstå att vi tränar stegra, men jag nekar honom heller inte belöning om det visas tendenser till det beteendet. Stegra är i alla fall en typ av lek i hans fall (så jag vill få det på kommando om det ska komma), och det är därför jag belönar alla typer av tokigheter (på ett bra avstånd från mig givetvis) han utför med mig. Detta inkluderar bockar, kastande av huvud och bakutsparkar, helt vanligt bus med andra ord som kanske kan inspirera honom till att bjuda på fler beteenden.
Grejen är den att han är så enormt begåvad! Jag har nog aldrig någonsin tidigare mött en så intelligent och lättlärd individ som han. Får man fram ett belönande beteende på honom EN gång så sitter det i princip sen (går tack och lov oftast att träna bort lika lätt om det sker något oönskat, men ändå), något som för mig så gott som alltid varit positivt men som jag numera även insett gör honom så jäkla svår ibland. Man måste liksom hela tiden ha balansgången i baktanke så det inte går överstyr, och dessutom veta exakt vad det är man belönar.
Efter en stunds bus igår gick vi alla fall över till lite lugnare beteenden. Han gick så småningom självmant in på en volt runt mig och testade lite olika beteenden under gång när jag tog upp fingret och vickade lite. Det provades att flema, ökning av hastighet och väldigt snart det önskade: hov. Lite början på spansk skritt med andra ord! Jätteduktig kille som -överdrivet smart som han är- förstod grejen redan efter en belöning. Men så efter ytterligare en stund när "svårigheterna" ökats och jag önskade fler än ett steg innan belöningen kom blev han lite fundersam och började klura på något annat som kanske kunde ge belöning. Det vi höll på med just då var ju även det en typ av lek; löslongeringen liksom hov kommer usprungligen därifrån. Så... En lätt bakutspark som från det tidigare stadiet av passet belönats (dock i kombination av andra beteenden) kanske kan vara precis det jag önskar? Haha mja, kanske inte riktigt..
Hit var dit jag ville komma med det här inlägget, att han helt enkelt är läskigt intelligent. I mina ögon (som alltid funkat hos de andra hästarna) belönade jag bus under passets början, inget specifikt. I hans ögon å andra sidan belönade jag rumpan som flög i luften, och därför var det ett självklart alternativ för honom när han ville få fram något jag önskade. Det vara absolut inga sura miner hos honom när det hände och han höll ett hyfsat avstånd från mig. Det blev ingen träff och ingen skada skedd, bara en väldigt tankeväckande händelse!
Jag tror faktiskt att jag ska ta fram klickern igen, inte använt den på flera år! Har liksom inte känt något behov av att ha den när det fungerat så bra utan, även om det förmodligen varit betydligt svårare för hästarna att förstå exakt vad det är jag belönat och önskat av dem. Så ja, på tiden att den kommer till användning igen! Särskilt på Eddie vill jag säga, just så att han vet exakt vad det är han utför som är önskvärt hos mig och inte behöver gissa sig till det. Ska bli otroligt spännande vill jag säga! Tror att jag ska köra igenom de flesta hästarna här hemma på samma sätt inom de närmsta dagarna och ja, ha ett mer "ordentligt pass" och se vad som kommer fram med den gamla hjälpredan.
Världens längsta novell, och kanske helt ointressant i era ögon. Men jag behövde dela med mig det här, en sån där självklar händelse som trots den mänskliga logiken aldrig riktigt fastnat i mitt huvud.
Han är född läromästare, min läromästare.